Att leva i ett imperium där klanen Bladh, så hårt styrt, och ställt upp ett skevt normgivande existensmönster, när kompassen om vad som är rätt och riktigt är ur funktion…då blir det besvärligt att hålla kursen. ’
Vad menas med att stå för vad du gjort? Allt är inte bara svart eller vitt i denna Bladhsoppa! Jag tror inte en sekund på att Christina, i lagens mening är helt oskyldig.
Att skriva på, och skriva ut, på befallning, när dagliga upplevelser av misshandel och övergrepp fördunklar tänkande och omdöme, när sorgen efter ett förlorat barn sliter hjärtat i bitar, när ängslan över att ens barn lever i otrygghet och rädsla…att så stå upp för sin moral, sin hederlighet och sina ideal kan bli en alltför övermäktig föresats.
Klanen Bladhs orättfärdighet förstärkte sig själv och växte till övertro och tillit. När sen sanningen hotade att uppenbaras övergick orättfärdigheten till multiplicerat hat och förnekelse. Orättfärdigheten lämnade en kaskad av brandfacklor efter sig.
Det är denna orättfärdighet som Christina Bladh är fälld på.
Ovan scenario är inte nytt. Jag har sett det förr, i olika skepnader, men samma princip. Naivt trodde jag nog att den här gången skulle det bli annorlunda. Trodde att mitt brott skulle uppenbara det orättfärdiga…rättfärdigheten skulle få möjligheten att komma upp i dagsljuset. Men tyvärr blev det en brutal nattsvart väg utför istället, som senare övergått i förtvivlan, sorg och pessimism.
Vad menas med att stå för vad du gjort…när ingen lyssnar?
Vad menas med att stå för vad du gjort…när andra surfar på din skuld?
Vad menas med att stå för vad du gjort…när dina svar blottar det ingen vill höra?
Ingenting är anstötligare än sanningen.
Torgny Segerstedt